lilltå, lilltå nästa.

jag ska börja det hela med att säga att jag är glad, mycket glad.
jag har precis läst en blogginlägg som gjorde mig så nöjd, nöjdare än vad läsning gjort mig på länge. ja,kanske inte läsning överlag men just bloggläsning. inlägget fick mig verkligen att sitta och fånle. det är inte ofta jag känner mig så nöjd efter att ha läst några rader.

idag har jag förövrigt gjort min debut med startkablar. det var ingen höjdare. det tog ca en halvtimme innan vi hade fått dom på plats. två debutanter utan riktig koll, det hade ju kunnat sluta i katastrof. men vi klarade det. trots att nerverna satt utanför kroppen när man är en sådan mes som jag när det kommer till sådana saker. men bilen startade och alla lemmar sitter kvar på min kropp, alltså gick det över all förväntan.

jag har förövrigt kommit på att det kan vara hur kul som helst att vara observant på sin omgivning. igår var jag ute och åkte tåg, det i sig var ju inte sådär överdrivet upplyftande. men jag måste säga att killen som satt mitt emot mig var det. eller egentligen var han det inte. för han satt och tittade i backen eller på sin mobiltelefon och gjorde inte så mycket väsen av sig. han såg mest blyg och vilksekommen ut. men när "tågrösten" tillkännagav att nästa station var storå, storå nästa. ja då utbrast den där killen högt och ljudligt "lilltå, lilltå nästa". han gjorde till rösten också för att härma "tågrösten". men från att ha setat och varit alldeles knäpptyst i någon timme börjar han sedan håna den inspelade rösten. jag tyckte iaf att det var mycket kul och kunde knappt hålla mig för skratt. men jag gjorde mitt bästa eftersom att han såg så blyg ut.

nu ska jag ta och lägga min alldeles för litterära näsa i blöt. jag ska försöka förkovra mig i kroppens inre funktioner så jag har lite koll när förhören kommer.